Så, hösthår – vi möts igen, till sist. Jag trodde jag kunde motstå din charm, fokusera på varför vi gjorde slut och glömma dig. Äsch, vem försöker jag lura – vi visste båda att det bara var en tidsfråga.
Mitt hår är verkligen min bästa accessoar – och då har jag en väldans massa accessoarer. Eftersom mitt hår nu är ett sånt hjärteämne i mitt liv är jag naturligtvis noga med vad jag utsätter det för och nu när jag idag känner mig som en sån fashionqueen kunde det ju passa bra att berätta lite om hur jag håller oss vänner.
De flesta av oss vet ju redan att schapoo är fullt med idiotgifter, med åker rakt igenom reningsverket ut i naturen. Dessutom sliter det oerhört mycket på håret. Så, jag körde utan schampoo ett drygt år, och ja – det var onekligen uppskattat av de där stråna – men inte katten var det värt allt jobb. För att fortsätta göra mitt bästa för att skona naturen har jag nu gått tillbaka till schampoo, men jag är oerhört noga med vad jag köper. Vi kan väl uttrycka det som så att m
ina duschrutiner blivit oändligt mycket dyrare, men jag väljer att se det som en investering för mig dotter och framtida generationer. Så, innehållsförteckningen och jag är väl förtrogna med varandra – men låt dig inte luras bara för att ett märke vara bra en gång, ingredienserna uppdateras och förändras – så jag fortsätter läsa. Generellt bra regel jag brukar hålla mig till i all innehållsförtecknings-läsning: ju färre ingredienser desto bättre, och varje ord jag inte kan uttala är antagligen en kemikalie.
Att byta hårfärg är bland det allra roligaste jag vet, och min allra bästa go-to produkt är utan tvekan henna. Jag har alltid hennapulver i ett par olika styrkor och färger hemma, bara att blanda ut med hett vatten och honung och köra. Lite klibbigt och trixigt de första gångerna, men en kommer in i det ganska snabbt. Använd någon slags handskar bara, henna färgar naglarna minst lika effektivt som håret. Blondering har jag tyvärr fortfarande inte hittat något bra alternativ till, även om jag provat en hel del naturprodukter – så där går jag på schapoo-linjen: så få ingredienser och outtalbara ord som möjligt.
Jag har alltid varit oerhört håröm, och även om jag lärt mig inte gråta när jag borstar håret har jag ännu inte vuxit ifrån det. Ibland innebär det att jag rakar av alltihop, men det är ju attans fint att ha det där trasslet på huvudet. Det dilemmat löser jag bäst genom att vara noga med att borsta håret, framför allt efter att det blivit fuktigt, dels med vanlig hårborste, men först med svinhårsborste (heter det väl?). Den går till och med min treåring med på att reda ut tovor med..! När tovorna väl är borta, då är det dags för plattång. Nog för att tången sliter väldigt på håret, men det blir också mindre trassligt, så oavsett dagens frisyr plattar jag alltid håret innan jag lägger mig – vilket också minskar risken för monsteraktig morgonfrisyr. Det finns ju faktiskt en hel del fina produkter en kan använda för att minska på slitaget också, men inget slår en hemmagjord inpackning every once in a while.
Och bästa grejen för att bli mindre håröm? Hår- och skalpmassage. Det allra skönaste är ju naturligtvis om någon annan gör den, men det går alldeles utmärkt att göra på sig själv. Grip tag i en näve hår, nära hårbotten och dra åt alla håll du kan komma på – cirklar är fint också. Ja, det låter som att det skulle göra svinont, men tanken är att det är skalpen som ska dras, inte håret. Drar du i håret sliter det och gör svinont, men så fort en får in den rätta knycken är det hur bra som helst. Now my friends, fashionqueen – over and out (och troligtvis inte tillbaka på läääänge).