Idag jobbar jag med ”Let’s take a selfie”, en mixed media som slutligen ska hamna på canvas. Den första delen är klar, en fotad akvarell, och idag velar jag fram och tillbaka med hur jag ska ta mig an del två.
Jag kan verkligen inte ta selfies, den där sorten med framåtvänd kamera i mobilen. Jag gör mig generellt inte bra framför kameran, jag passar bättre bakom den – att försöka fånga ett ögonblick av mig blir liksom aldrig bra. Min selfie kommer istället att fånga olika delar, olika stunder och tidpunkter i olika bildformat. Lite mer av helheten.
För drygt ett år sedan försökte jag fånga uppgivenhet, och fotot nedan är resultatet. Ett pixligt, svartvitt öga. Idag har jag printat bilden på vanligt a4-papper för att experimentera mig fram till vad det ska bli av den. Jag har kalkerat den (jag behöver verkligen skaffa ett ljusbord…), tecknat den på frihand (inget alternativ för övrigt) och helt sonika rivit ner den och pusslat ihop igen. Jag har redigerat den i datorn och brainstormat idéer i skissblocket, men allvarligt talat börjar jag nog luta åt att låta den vara precis som den är, alldeles naken och med tydliga pixlar. Vad tycker du?
AmyTuesdayCreative 